En dag satt jag på sovrumsgolvet och kände stark att jag skulle skissa en bild av en man. När jag gjort den färdig tyckte jag att jag kände igen honom. Jag tog bilden med till mamma och pappa och frågade om dom kände igenom honom. De tyckte också att han var bekant med dessa drag. Jag berättade att jag tyckte han var lik min farfar som jag aldrig hann träffa innan han förolyckades i en biloclycka -68.

Jag fick för mig att ta fram ett gammal kort från fotoalbumet och hittade denna bild. Nu är jag säker på att manne jag skissade ÄR min avlidne farfar. Han var konstnär som målade och skissade tavlor. Jag är helt säker på att det är han som finns med mig och guidar mig i skapandets värld.

När jag var barn kände jag närvaro på kvällar och nätter av en man som kom till mitt rum. Jag var otroligt rädd och vågade inte sova själv under en lång period. Nu förstår jag att det var min farfar som kom för att visa att han fanns och finns till för mig.