När jag var barn satt jag mycket på mitt rum och ritade i all tysthet. Kändes skönt att komma in i en fantasivärld och få lite ro från allt omkring. Jag har funderat genom åren vad jag egentligen ritade som mest och jag kom fram till flickor, människokroppar , hjärtan och solnedgångar/natur.

När jag tittar på mitt skapande nu när jag är vuxen så ser jag att jag håller samma tråd ännu. Nu har flickorna blivit med vingar - Änglar, annars är det genomgående samma motiv. För mig känns det som jag alltid målat livet.

Livet för mig är naturen och födelsen, att vi är människor och har en kropp och själ, att vi skapar familjer och generationer, kärleken mellan människor och Änglar som hjälper oss under vår tid här på jorden samt möter oss när det är dax att komma hem till ljuset.