En vän till vår familj dog under vintern vilket var väldigt sorgligt. När försommaren kom fanns hon så klart i mina tankar. Jag lyssnade till min inre röst som sa: - Du ska köpa en sommarblomma och åka till hennes döttrar. Det kändes så starkt och den känslan drev på mig så jag kunde inte göra annat en morgon än att sätta mig i bilen och börja köra i väg. Jag hann tänka, om hon inte är hemma då? Då fick jag en bild på en människa som målade huset. Jag tänkte inte mer på det utan fortsatte lyssna. Jag visste inte var jag skulle åka men min inre röst sa :- Kör in mot E4:an. När jag kom dit skulle jag svänga norrut. Jag fick en vägbeskrivning som tog mig till Granngården, bara nån km från dotterns hus. Där skulle jag in och köpa en sommarblomma och det skulle vara en rosplanta. Jag gick in och plockade för mig två plantor, en var till hennes två fina döttrar.

Jag satte mig i bilen och åkte vidare till hennes dotter och där står hon på en skylift och målar... ja just deras hus. Jag fick bita mig i tungan av förvåning men det kändes så klockrent och bra på samma gång. Där fick jag mitt första bevis på att jag hade kontakt med hennes älskade och saknade mor.

Jag överlämnade den vackra rosplantan och gav henne en kram och berättade att det var en sommarnblomma till henne och familjen. Jag berättade inget om kontakten som jag hade eftersom jag inte visst hur hon skulle reagera. När vi satt och tog en fika och pratade mellan både tårar och skratt så berättade hon att hon hade funderat vem som skulle fixa sommarblommorna hemma hos pappan nu när mamman var borta. Där fick jag mitt andra bevis på kontakten och varför jag skulle åka med blomman till henne. Det kändes så skönt att få göra detta, min kropp lugnade ner sig och min kontakt hade fått förmedla sin närvaro.

Efter en härlig pratstund i försommarsolen var det dax att åka till den andra dottern för att överlämna blomman. Där visst jag att dom inte skulle vara hemma men jag fick lov av hennes mor att lämna blomman med en liten lapp på deras bro om att det var en sommarblomman till henne och hennes familj

Nästan ett år senare efter många tankar och funderingar från min sida angående denna dag så kommer deras mor till mig under natten så klart i min dröm. Jag var på en lekpark när hon sakta och försiktigt kommer fram och säger: Hej! Hon är så försiktig och kikar fram så varsamt för att inte skrämma mig. Jag blev så glad. Hon frågade mig om det var många som kom till mig. Jag svarade att det brukar komma någon nu och då. Vi båda visste att det hade med mina anliga kontakter från andevärlden till människor här i jordelivet. Hon sa att hon ville berätta att hon var med vid överlämnadet. Jag förstog att det hade med överlämnandet av sommarblomman och blev så glad för nu var cirkeln sluten för mig. Nu hade jag fått ett svar direkt från henne. Hon såg ut som innan hennes sjukdom kom och mådde så bra, hon var glad och frisk som en härlig sommarvind. Plötsligt omvandlades hon till något slags djur och poff så var hon borta. Vilket upplevelse det var! Tack för det mötet.